Ord som finns på svenska men inte på danska

Känner du till dessa “falska vänner”? Om du varit i Danmark eller Norge, eller haft danska alternativt norska vänner eller kollegor på besök, har ni säkert stött på mening som är lika, dock som inte betyder identisk sak. Många gånger är kapabel vi förstå varandra inom Skandinavien utan problem, dock ibland förbryllar våra liknande språk mer än dem underlättar. Har du koll på dessa tolv således kallade falska vänner?

1. Rolig

Om du är i Norge eller Danmark och får höra om en rolig aktivitet ska du ej förvänta dig något alltför spexigt. Rolig betyder nämligen lugn eller rofylld, både i Norge och land. Det som vi inom Sverige menar menar tillsammans rolig heter på danska &#;sjov&#; och på norska &#;morsom&#;.

2. Semester

I Sverige tycker vi att semester betyder ledighet, men både danskar och norrmän menar identisk sak som engelsmännen då de säger semester. dem pratar alltså om enstaka termin. Semester? Det heter ferie.

3. By

Om en dansk eller norrman berättar för att han besökt en bygd är det fullt möjligt att han har varit i

Nordiska språk, även nordgermanska[ 1], är en språkgrupp i norra Europa, som omfattar språken danska, svenska, norska, färöiska, isländska samt det utdöda språket norn. Nordiska språk är även namnet på en akademisk disciplin. För att till exempel bli svensklärare skulle en student tidigare läsa både nordiska språk och. 1 falska vänner norska svenska 2 Tyskan var ett viktigt internationellt språk inom vetenskap och kultur, och fortsatte att ha en stark ställning i Sverige in på talet. År infördes tyska som första främmande språk i svenska skolor, och ersattes inte av engelskan förrän år Fler lånord från tyskan. billig (från lågtyskans billich ’rättvis. 3 grammatiska skillnader mellan norska och svenska 4 Men tyskan är inte det enda grannspråket som inte har satt några märkbara spår i svenskan på senare år, i alla fall inte bland nyorden. I listorna från och framåt finns till exempel inte ett enda lån från norska, danska, isländska eller finska. Och det senaste nyordet med ryskt ursprung är glasnostisk från 5 Hur många ord som finns i svenskan går inte att svara på. Frågan leder till så många fler frågor: Vad ska räknas som ett ord? Vad innebär det att ett ord finns? När ska ett ord räknas som svenskt? Det finns inga entydiga svar på de frågorna. Däremot kan man naturligtvis resonera om dem ur olika perspektiv och med olika infallsvinklar. 6 Som Helsingborgare är min skånska inte heller den grövsta, men det är klart att man kan bräka på om man vill. Sedan finns det många Skånska ord och uttryck som man säger automatiskt utan att tänka på att det faktiskt inte heter så på svenska. Exempelvis säger jag brödrar istället för bröder. 7 norska ord som inte liknar svenska 8 bøsse (danska). 9 damp (danska, norska). 10 Ordet finns inte med i Svenska Akademins ordlista utan är endast sammansatt för att skapa svenskans längsta ord. Det innebär förstås att det går att skapa ännu längre ord. I Tyskland skapar man också gärna nya ord genom att sätta ihop befintliga ord och det finns inga gränser för hur långa tyska ord får vara. 11 LÄS MER: Falska vänner – 12 ord som lätt blir fel på engelska. 9. Tjur. Om du och en dansk pratar om en tjur finns det stor risk att ni pratar om helt olika saker. Dansken menar förmodligen en tjäder. Slange. När danskarna sett en ”slange” i skogen är det inte någon gammal cykelslang som ligger och skräpar. 12

Det senaste tillskottet till Norstedts randiga ordboksserie är ett mycket speciell ordbok, den tre-språkiga ”Skandinavisk ordbok”. Ordboken har getts ut inom samarbete med Nordiska språksekretariatet och med ekonomiskt stöd av Nordiska ministerrådet. Redaktörer är Birgitta Lindgren, Skirne Helg Bruland, Allan Karker och Ståle Løland. Ordboken består av tre separata ordförteckningar: en lista tillsammans med danska ord som besitter bedömts vara svåra till norrmän och för svenskar – eller för antingen norrmän eller svenskar –, en norsk lista avsedd för danskar och svenskar samt en svensk inventering avsedd för danskar samt norrmän. Den tre-delade ordboken är alltså tänkt för att användas av dem såsom har något av dem tre språken som modersmål. Den ges ut sidled på Norstedts i land, Gyldendal i Danmark samt Kunnskapsforlaget i Norge. Ordboken är ”passiv” (avsedd på grund av perception, inte för produktion); den syftar enbart mot att underlätta grannspråksförståelsen. Den saknar följaktligen upplysningar angående ordklasstillhör